Klänning med puffärm.Jaha, redan vecka 36. Det går i raket fart nu. Jag har redan börjat tänka på hur mycket jag kommer sakna att vara gravid när bebis är ute. Förr eller senare kommer alltid den här lite tomhetskänslan för mig. Aldrig så pass så jag blir deppig men att jag känner mig tom. Det är hormoner som droppar och massor med omställningar i kroppen som nog orsakar känslan. Men så länge jag vet om det så kan jag jobba runt det tänker jag och skulle det bli värre än en tillfällig känsla så får man ju ta det då.Nu när magen är så stor börjar även pojkarna hemma intressera sig mera. Det är mycket klämma och känna och gissa vart fötterna är. Så mysigt. Bebis känns väldigit stor nu på rörelserna, det är inte lika mycket småsparkar utan mer stora buffar och ibland känns det som att han sträcker på sig. Då känns det i revbenen och i underlivet blixtar det samtidigt. Händer såklart mest när jag ligger i sängen på kvällen och ska sova. Jag har börjat med högläsning för bebis. Upptäckte när jag läste högt för Frank att bebis gillade det för ett tag sedan och har fortsatt med det sen dess. Han skruvar på sig och sprattlar med benen. Så mysig anknytnings stund. Kommer fortsätta läsa för honom när han kommer ut så måste gräva fram alla gamla barn böcker.Denna vecka ska jag försöka få klart förlossningsbrevet sen tar jag jullov. Under mellandagarna blir det till att packa förlossningsväskan som ska med till sjukhuset sen är det bara att andas och invänta hans ankomst. Så spännande nu.
